Stillar abstinensen med lite wheelie träning!
Jag ska vara helt ärlig med er nu, eller alltså det är jag alltid... Men oftast är jag väldigt glad och positiv av mig som person men sista tiden har det vart lite tyngre för mig på det mentala planet och jag känner att jag vill prata om det med, det är viktigt att lyfta då jag vet att det kan finnas en stark igenkänningsfaktor i det och det är viktigt att visa att vi alla är människor och har bättre och sämre dagar/perioder...
Utåt sett har nog dom senaste veckorna sett ut som helt perfekta för den som tittat in utifrån på mitt liv och min tillvaro och ja hade ni frågat mig så hade jag nog sagt att så var fallet med för egentligen finns inget att klaga på. Men under ytan där innerst inne hos mig så har inte allt känts helt 100 ändå...
Det som legat och skavt är abstinensen från hojkörningen och jag förstår om det kan låta hur banalt som helst för vissa men för mig är det min stora passion och hobby i livet just nu och det är hojkörningen som gör att jag får utlopp, att jag känner motivation till att ta tag i andra saker också så som träning, sömn och en allmänt hälsosam livsstil...
Jag visste när vi begav oss ner till Spanien att det skulle kunna dröja ett tag innan jag kunde köra hoj igen eftersom jag lämnade min cross i Sverige och det var lite oklart när vi skulle ha en motorcykel här nere. Men jag kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att det skulle påverka mig såhär väldigt mycket och att jag skulle må såhär dåligt på det mentala planet, för att jag inte kunde köra hoj.
Men nu med facit i hand så har det varit tufft! Jag hade minihojen med mig men tyvärr kraschade jag den nästan direkt när vi kom hit och p.g.a. corona så tog det tid att få hit nya delar som behövdes för att få igång den igen. Min cross vet jag fortfarande inte när jag kan få ner hit, det finns så mycket annat runtomkring med det praktiska som måste lösas först, framförallt garage möjligheter och sen vet jag inte hur vi kommer ha med bil framöver, lite oklart hur vi tänker där, därför har crossen fortsatt få vänta i Sverige.
Motorcykeln är beställd och går i produktion nu i början av mars och vetskapen om att den är på G har gjort det lite lättare men jag har fortfarande känt ett enormt behov av att få ut och rasta "gas handen"... Så just nu är glädjen enorm när jag idag äntligen fått igång mini hojen och kunde bege mig ut på en liten körning och fick träna lite wheelies igen!
Det gick dock inte fullt så bra som jag hade hoppats på, jag felsökte hojen tidigare och trodde att jag hade lokaliserat det som gått sönder på den men det var lite mer småsaker som måste fixas också för att den ska gå som den ska igen. Det gick dock att köra den som den är just nu men det var jäkligt svårkört om man säger så, den boggade en hel del och det var svårt att få något flyt i körningen. Men där och då kändes det som skitsamma, jag fick gasa och jag fick köra lite wheelies och just nu känner jag mig som den lyckligaste tjejen i världen!
Nu håller jag tummarna för att allt går som planerat med nya motorcykeln och att den kan levereras i Mars för då kan jag lova er att det kommer vara en mycket glad tjej här, fatta vilken dröm att få utforska Spanien ifrån en motorcykel!
Hoppas ni haft en fin helg finisar, ta hand om er så hörs vi snart igen! <3
Puss & Kram/
Jennie