Nu är rampen i Stockholm!

Det har vart en lååång dag! Vi startade tidigt imorse, gick upp, slängde i oss lite frukost innan vi begav vi oss till Haninge för att byta däck på min släpvagn. Jag hade fortfarande mina dubbade vinterdäck på den då jag tydligen tappat bort mina sommardäck??? Superkonstigt... 

Jag fick iallafall åka och köpa nya sommardäck igår, så imorse gjorde vi ett snabbt däckbyte, sedan kopplade vi på släpvagnen och begav oss mot Dalarna! :)

Väl ute på compoundet möttes vi upp av min FANTASTISKA vän Johan! Han är guld värd! Ställer alltid upp på mig!!! Och med "vi" så menar jag min underbara sambo Gustav som även han ALLTID ställer upp när jag behöver hjälp! Evigt tacksam!!! <3  

Vi hade en väldans tur med vädret, det hade öst ner innan vi kom och det började ösa ner när vi hade lastat klart och började rulla hemåt igen, men vi hade fint väder under hela tiden vi var på plats och höll på att lasta. Jag hann t.o.m njuta av solens varma strålar en liten stund! :)

Lastningen gick väldigt smidigt faktiskt! Det var bra att vi var tre st för det hade varit riktigt tungt att lyfta upp rampen om vi varit bara två st. Men som sagt, nu gick det faktiskt väldigt smidigt och vi var klara ganska snabbt!

Önskar att vi hade kunnat stannat längre och umgåtts med Johan ett tag, men vi hade en lååång bit att köra nu, rampen skulle ut nästan hela vägen till Nynäshamn och jag ville verkligen köra extra lugnt och försiktigt då rampen är rätt otymplig att köra runt på... 

Vi tog det lugnt, regnet öste ner i stort sett hela vägen från Dalarna till det nya stället vi skulle till. Osäker på hur lång tid det tog, men minst tre timmar iallafall, säkert lite längre också. Körningen gick iallafall väldigt bra, vi kom fram hela och rena höll jag på att säga, men hela var vi iallafall! 

Denna gång möttes vi upp av Niklas när vi kom fram. Han och hans tjej var supergulliga och kom ut och hjälpte oss ställa i ordning rampen. Så nu står den där, det är snart tre år sedan jag hoppade sist, men nu har jag alltså alla förutsättningar jag kan tänkas behöva för att ta mig tillbaka! Kroppen är bättre än på länge, absolut inte smärtfri, men den är hel och den håller ihop! Jag har min ramp hyffsat nära mig och jag kan träna när jag känner för det. Alltså förstår ni hur glad jag känner mig!!! :)

Just här och nu är jag supertrött och slut efter en minst sagt låååång dag! Men jag är så otroligt glad samtidigt! Det är fortfarande lite småfix kvar att göra innan jag kan ta första hoppet, men nu är det iallafall närmre än det varit under dom tre senaste åren och det känns MAGISKT! Snart är jag tillbaka! :)